Efter bara åtta timmar, på lördagen, hade hela 12 000 jägare i fem län skjutit åtminstone 20 av de 27 vargar som regeringen gett tillstånd till. Men betydligt fler än de 20 dödade vargarna hade beskjutits och därför är det omöjligt att säga vad slutfacit blir när licensjakten avslutas i februari, då världens minsta vargstam blivit ännu mindre.
Tolvtusen beväpnade och adrenalinstinna människohannar på jakt efter tjugosju vargar, är detsamma som fyrahundrafyrtiofyra skjutglada vargdödare för varje individ av djuret. Sådant är ingenting annat än reaktionära, varghatande mörkermäns hetsjakt på vargar som, ytterst av regeringen, förklarats fredlösa.
Det låter som 1700-tal, då hela byar och samhällen gick man ur huse på jakt efter Gråben, som eufemismen för varg än idag lyder. Senast manifesterad i Dagens Nyheter idag.
Då handlade det bokstavligen om kampen om viltet för både människans och vargens överlevnad, i en tid då varje vinter var detsamma som svält och hungersnöd. Det var tider som säkert gärna liknades vid fimbulvintrar. Men 1789 släpptes jakten på högvilt fri, vilket betydde att vargens tillgång på föda i den egna miljön minskade och därmed blev också kampen mellan rovdjur och människa om födan allt tydligare.
Tvåhundra år senare lever mycket av den tidens hat och folktro kvar. Hat och tro som från allra första början söker sina rötter i gammal asatro. Fenrisulven var avkomma till Loke, som fängslades och slogs i järn av asarna. Ulven lyckades dock lura Tyr, så att han kunde bita av Tyrs högra hand. Till slut kom Fenrisulven loss vid världens undergång, Ragnarök. Ulven dräpte Odin, men föll själv till slut för Odins son Vidar.
Berättelsen finns nedtecknad i Eddan från 1200-talet, och som långt senare nedtecknades i en handskrift från 1760, som i sin tur återges av etnologen och författaren Ebbe Schön.
Men kvar från gammal tid lever också alla, lika tokiga som outtalade, idéer om mandomsprovet att skjuta en varg. Den man i Dalarnas eller Värmlands skogar som fäller en varg har automatiskt skaffat sig en extra penisförlängare att hänga på väggen. Och även lördagens hetsjägare får behålla skinnet, innan djurkroppen måste skickas iväg för veterinärmedicinsk undersökning.
Men vad är det för märkvärdigt att skjuta en varg, när jägarna under lång tid har kunnat spåra i väntan på licensjaktens första dag, som dessutom bjöd på perfekt nysnö att spåra i. Lägg därtill att den här gången fick man använda motorfordon i sökandet, skotrar till exempel. Och med den enorma mankraften var väl det självpåtagna uppdraget ungefär lika svårt som att skjuta en hund på Medborgarplatsen i Stockholm.
Aftonbladet intervjuar idag jägaren ”Erik”, som poserar knästående vid en skjuten varg. Men hans ansikte är pixlat på bilden och hans verkliga namn är något annat. Mannen påstår att han är rädd för hot. Men i själva verket har tidningen, genom anonymiseringen, lyckats demonisera honom som en sorts kriminell skumraskfigur. Och det var kanske inte reporterns avsikt med den hjältebetonade intervjun.
Tolvtusen beväpnade män är, i soldater räknat, detsamma som en smärre armédivision. Men inte någonstans i dagens medieskörd finns en enda kritisk fråga till de någon av de frivilliga, eller deras jaktledare. Läs gärna befäl! Mediebevakningen av spektaklet är lika okunnig som bottenusel journalistik!
Tänk er, en hel beväpnad division mot tjugosju fyrbenta individer, vars revir och gömslen säkert var kända i förväg genom spårning. Jag har absolut ingenting emot jakt i allmänhet. Det är helt säkert både bra och något nödvändigt.
Men det här är någonting helt annat. Det är slakt, masslakt, ja kanske till och med en massaker, riktad mot världens minsta vargstam på drygt tvåhundra djur. Det kan gott jämföras med en global vargpopulation på drygt tvåhundratusen individer, de flesta i Ryssland och Nordamerika.
Måtte all skam nedkallas över alla de beväpnade stollar som imorse gav sig ut i skogarna i villfarelsen att vargen är ett hot till deras liv och lem.
Och måtte all skam också nedkallas över de två centerpartister som, i skön förening, bär yttersta ansvaret för att lögner, gamla skrönor och asatro fortsatt får styra över svensk rovdjurspolitik anno 2010. Det gäller en småländsk bonde till jordbruksminister och en politisk broiler från Stockholm till miljöminister.
Lägg gärna därtill ett stort antal nyttiga idioter i riksdagen – sett ur jägarnas perspektiv – som under decennier bidragit till något så felaktigt.
Nu planerar tydligen både Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen att anmäla dagens spektakel till EU-kommissionen. Men vad spelar det för roll. Vargarna är ju redan döda.
Länkar:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/naturskyddsforeningen-anmaler-vargjakt-till-eu-1.1021520
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/flertalet-vargar-redan-skjutna_4022283.svd
