Skriver idag i Resumé:
Fem år efter att svensk-algeriern Mehdi Muhammed Ghezali flögs hem från Guantánamo sitter han på nytt bakom lås och galler i Pakistan, misstänkt för terrorism. Därför vore det ganska klädsamt om några ur den dövblinda journalistmobb träder fram, som sommaren 2004 stod på pulpeterna och dirigerade en hel presskör till Ghezalis ära.
De får gärna försöka förklara hur de tänkte den gången. Det gäller också för de sju riksdagsledamöter som satt i Guantánamogruppens styrelse och som, med något undantag, nu gömmer sig bakom draperierna.
Efter Ghezalis hemkomst började spektaklet med att Guantánamogruppens Gösta Hultén valde ut sin gamla SKP-kompis Nils Funcke, då på DNs ledarredaktion, som tillsammans med Ekots Fredrik Furtenbach fick göra exklusiva intervjuer med Ghezali. Om det nu ens kunde kallas intervjuer, men exklusivt var det så det förslog.
DN-materialet var utlagd över åtta spalter och i Ekot blev det lika många minuter. Men det fanns inte en enda kritisk fråga om vad han haft för sig i sex olika länder innan han greps. Och snart sagt inget om talibaner eller al Qaida. I DN presterades hela elva ord om hans syn på terrorism och de orden kom som svar på en enstavig fråga om USA. Jodå, frågan löd kärnfullt ”USA?”
Mehdi Ghezali hade nu talat, inte talat ut. Och Gösta Hultén hade så långt lyckats med sin listiga kampanj. Men mediernas tryck var så stort att det snart fick bli en presskonferens i Örebro. Den var helt igenom riggad av Hultén, som viskande sufflerade Ghezali bakom en skog av mikrofoner. Ombudet Peter Ahltin bröstade för sin del upp sig med stora skadeståndskrav mot USA. Kritiska frågor avbröts eller möttes med tystnad. Hultén pekade också själv ut de tv-bolag som fick göra egna intervjuer. Och därefter vispades Ghezali tillbaka in i gömställets totala skugga.
Så vanns den dövblinda journalistmobben och hela kungariket, för nu hade Guantánamofången talat en gång till. Och en okritisk story spreds över halva jorden.
Idag, fem år senare, är det raka motsatsen. Trots att vi, helt säkert, inte vet ett smack mer än att Ghezali & Co gripits i inbördeskrigets Pakistan med en massa dollar i fickorna, är det löpsedlar och spaltmetrar överallt om en terrormisstänkt Ghezali. Källorna är lika ensidiga som de är pakistanskt tvivelaktiga i form av lokala polischefer och dito journalister.
Ena dagen pekas det i riktning mot talibanfästet Waziristan i nordväst som gängets resmål. Nästa dag handlar det om ett funnet bombbälte, eller så är det hårda förhör med MI6 och CIA. Säpo är förresten nog också med på ett hörn i Islamabad, hur nu det skulle gå till. På den tredje dagen var herr Ghezali uppstigen och på väg för att träffa självaste Usama bin Ladin. Jojo. Inte undra på att CIA vill vara med.
Förra gången det begav sig i fallet Ghezali kände vi till så gott som hela resrutten. Från Algeriet, via moskén i London, rånbytet i Albufeira, utslängd från universitetet i Medina, vidare till Peshawar och därifrån till det ökända Algerian House i Jalalabad, där tilltänkta al Qaida-rekryter höll till. Och ändå fick de viktiga frågorna förbli obesvarade.
Idag är storyn, om möjligt, ännu mera okritisk eftersom vi i sak vet så lite. Men skillnaden är nu att storyn körs från rakt motsatta hållet. Mehdi Ghezali är gripen, misstänkt för terrorism eller planerad sådan. Punkt. Och därmed är han numera fredlös.
Förra gången, för fem år sedan, skrev jag att när solen går upp spricker trollen. Men hur ser trollen egentligen ut den här gången?
Visar inlägg med etikett Mehdi Ghezali. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mehdi Ghezali. Visa alla inlägg
17 september 2009
10 september 2009
12 Al-Qaeda terrorists arrested
Här följer den artikel i pakistanska The Nation, som först rapporterade om de tre gripna med svenskt medborgarskap, från den 29 augusti. En av de gripna var den så kallade Kubasvensken, Mehdi Gezali:
By Ashraf Buzdar
DERA GHAZI KHAN - Police in Dera Ghazi Khan have arrested 12 Al-Qaeda-linked foreigners from the vicinity of inter-provincial Tirrimin checkpost on Indus Highway, bordering NWFP on Friday.
These foreigners including seven Turks, three Swedes, one each Iranian and Russian were arrested when they illegally crossed the border. They did not have valid documents and were going to Waziristan. The initial police investigation into the matter indicated that they have links with Al-Qaeda.
The top provincial officials may soon hold a Press conference over the issue. Dera police chief Dr Rizwan Khan said they could be militants as Islamic literature, CDs, laptops were recovered from them. It is said they were coming from Turkey via Iran. They had entered Pakistan through Balochistan. Tirrimin checkpost is located at Punjab-NWFP border, some 150 km from here towards north within the limits of Vehoa police station.
As per initial reports, the accused hired a vehicle from DG Khan after coming from Quetta on Friday morning. The border military police remained unaware when they drove past at least its five police stations after entering from Balochistan to DG Khan.
These BMP checkposts include Bowata, Khar, Rakhi Gaj, Rakhi Munah and Sakhi Sarwar while the police stations they drove past include Sakhi Sarwar, Sadar, Kot Mubark, Kala, Taunsa Shareef and Raitra.
By Ashraf Buzdar
DERA GHAZI KHAN - Police in Dera Ghazi Khan have arrested 12 Al-Qaeda-linked foreigners from the vicinity of inter-provincial Tirrimin checkpost on Indus Highway, bordering NWFP on Friday.
These foreigners including seven Turks, three Swedes, one each Iranian and Russian were arrested when they illegally crossed the border. They did not have valid documents and were going to Waziristan. The initial police investigation into the matter indicated that they have links with Al-Qaeda.
The top provincial officials may soon hold a Press conference over the issue. Dera police chief Dr Rizwan Khan said they could be militants as Islamic literature, CDs, laptops were recovered from them. It is said they were coming from Turkey via Iran. They had entered Pakistan through Balochistan. Tirrimin checkpost is located at Punjab-NWFP border, some 150 km from here towards north within the limits of Vehoa police station.
As per initial reports, the accused hired a vehicle from DG Khan after coming from Quetta on Friday morning. The border military police remained unaware when they drove past at least its five police stations after entering from Balochistan to DG Khan.
These BMP checkposts include Bowata, Khar, Rakhi Gaj, Rakhi Munah and Sakhi Sarwar while the police stations they drove past include Sakhi Sarwar, Sadar, Kot Mubark, Kala, Taunsa Shareef and Raitra.
Granska Kubasvenskens gamla lögner
Efter torsdagskvällens avslöjande i SVT/Rapport att den så kallade Kubasvensken, Mehdi Ghezali, är en av de tolv utländska medborgare som gripits i Pakistan, misstänkta för samröre med al Qaida, finns det all anledning att damma av händelserna under sommaren 2004 då Ghezali släpptes från det amerikanska fånglägret Guantánama på Kuba och återvände till Sverige.
Vid hemkomsten arrangerade hans svenska stödgrupp två lika exklusiva som devota intervjuer i Dagens Nyheter, respektive Ekot med Ghezali, där han fick breda ut sig om att han inte hade något som helst samröre med någon terrorgrupp. Han påstod att han rest till Pakistan för att studera islam vid universitetet i Islamabad. Istället fokuserades så gott som all publicering kring hans påstående att han utsatts för omfattande tortyr i fånglägret.
Över åtta spalter i DN hette det den gången ”Jag blev kedjad och torterad”. Och i Ekot fick Ghezali påstå att han blivit utsatt för både ”psykisk och fysisk tortyr”. DNs intervju gjordes märkligt nog av en dåvarande ledarskribent.
Ghezalis uppgifter och mycket annat trams som stödgruppen stod för svaldes med hull och hår av svenska medier. Snart sagt inte ett ord om vad han haft för sig under sina skilda resor till sex olika länder. Bland annat fanns det uppgifter om att under en period bodde i Jalalabad i Afghanistan i ett hus som tillhörde al Qaida och som var ett känt tillhåll för terrornätverkets sympatisörer och så kallade wanabees. Huset kallades för Algerian House och var en del av ett träningsläger för terrorister. Hela området bombades senare av USA.
Ett annat spår ledde till Portugal, där polisen efter ett rån sades ha funnit värden motsvarande närmare tio miljoner på hans hotellrum. Ghezali släpptes efter åtta månader i häkte, men det är uppenbart att han rört sig i grovt kriminella kretsar. En månad efter frisläppandet dök han plötsligt upp i Saudiarabien. Vad gjorde han egentligen där, när det inte blev några studier i arabiska?
När trycket från andra medier, vid sidan av de tidigare utvalda DN och Ekot, blev för stort ordnade den numera avsomnade stödgruppen en presskonferens i Örebro med Ghezali. Det mötet var helt och hållet riggat av stödgruppens ordförande, som satt och viskade lika tomma som den gången kanske lämpliga svar i örat på Ghezali, när frågorna blev för närgångna. Vid flera tillfällen avbröts frågor och hans advokat, Peter Althin, svarade i hans ställe. Det hör till saken att stödgruppen i sin styrelse hade representanter för samtliga riksdagspartier.
En lång rad frågor blev aldrig utredda den gången. Som till exempel hur han kunde studera islam i Pakistan, när han inte talade något av de aktuella språken. Eller hur var det egentligen med händelserna i Portugal och tiden i häkte där.
Det blev heller aldrig utrett om han någon gång gått över gränsen från Pakistan och in i Afghanistan. Han höll sig till sin egen uppgift att han greps på gränsen mellan de båda länderna och senare ”såldes” till pakistanska myndigheter. Avslöjandet om vistelsen i Jalalabad kom en tid efter den beramade presskonferensen i Örebro.
Mehdi Muhammed Ghezali, som är hans fullständiga namn, behövde förvisso inte, i juridisk mening, bevisa sin oskuld. Men om han ville bli trodd, krävdes det betydligt mera uttömmande svar än de halvkvädna visor, undflyende svar och tystnad som presterades den gången.
Lång tid därefter cirkulerade det mesta kring ett eventuellt miljonskadestånd från USA för tiden i det amerikanska fånglägret. Men av det blev det noll och intet. Och Ghezali försvann undan mediernas intresse.
Det sista som fram till ikväll hördes om Mehti Ghezali var att Sverige hade lovat USA att hålla honom under uppsikt, som det hette. På vanlig svenska betydde nog det att Säpo hade lovat att hålla ett öga på honom.
Nu reser sig naturligtvis frågan vad den påstådde islamstudenten haft för sig i Pakistan den här gången? Vilka är de exakta anklagelsepunkterna? Det är heller inte oviktigt hur och var i Pakistan han greps? Kommer han att ställas inför rätta eller bara utvisas? Och vad säger idag de riksdagsledamöter som satt i stödgruppen?
Det finns alltså många skäl att gräva vidare i Mehdi Ghezalis förehavanden, både då och nu.
Länk: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3504877.svd
Artikeln finns också på www.newsmill.se
Vid hemkomsten arrangerade hans svenska stödgrupp två lika exklusiva som devota intervjuer i Dagens Nyheter, respektive Ekot med Ghezali, där han fick breda ut sig om att han inte hade något som helst samröre med någon terrorgrupp. Han påstod att han rest till Pakistan för att studera islam vid universitetet i Islamabad. Istället fokuserades så gott som all publicering kring hans påstående att han utsatts för omfattande tortyr i fånglägret.
Över åtta spalter i DN hette det den gången ”Jag blev kedjad och torterad”. Och i Ekot fick Ghezali påstå att han blivit utsatt för både ”psykisk och fysisk tortyr”. DNs intervju gjordes märkligt nog av en dåvarande ledarskribent.
Ghezalis uppgifter och mycket annat trams som stödgruppen stod för svaldes med hull och hår av svenska medier. Snart sagt inte ett ord om vad han haft för sig under sina skilda resor till sex olika länder. Bland annat fanns det uppgifter om att under en period bodde i Jalalabad i Afghanistan i ett hus som tillhörde al Qaida och som var ett känt tillhåll för terrornätverkets sympatisörer och så kallade wanabees. Huset kallades för Algerian House och var en del av ett träningsläger för terrorister. Hela området bombades senare av USA.
Ett annat spår ledde till Portugal, där polisen efter ett rån sades ha funnit värden motsvarande närmare tio miljoner på hans hotellrum. Ghezali släpptes efter åtta månader i häkte, men det är uppenbart att han rört sig i grovt kriminella kretsar. En månad efter frisläppandet dök han plötsligt upp i Saudiarabien. Vad gjorde han egentligen där, när det inte blev några studier i arabiska?
När trycket från andra medier, vid sidan av de tidigare utvalda DN och Ekot, blev för stort ordnade den numera avsomnade stödgruppen en presskonferens i Örebro med Ghezali. Det mötet var helt och hållet riggat av stödgruppens ordförande, som satt och viskade lika tomma som den gången kanske lämpliga svar i örat på Ghezali, när frågorna blev för närgångna. Vid flera tillfällen avbröts frågor och hans advokat, Peter Althin, svarade i hans ställe. Det hör till saken att stödgruppen i sin styrelse hade representanter för samtliga riksdagspartier.
En lång rad frågor blev aldrig utredda den gången. Som till exempel hur han kunde studera islam i Pakistan, när han inte talade något av de aktuella språken. Eller hur var det egentligen med händelserna i Portugal och tiden i häkte där.
Det blev heller aldrig utrett om han någon gång gått över gränsen från Pakistan och in i Afghanistan. Han höll sig till sin egen uppgift att han greps på gränsen mellan de båda länderna och senare ”såldes” till pakistanska myndigheter. Avslöjandet om vistelsen i Jalalabad kom en tid efter den beramade presskonferensen i Örebro.
Mehdi Muhammed Ghezali, som är hans fullständiga namn, behövde förvisso inte, i juridisk mening, bevisa sin oskuld. Men om han ville bli trodd, krävdes det betydligt mera uttömmande svar än de halvkvädna visor, undflyende svar och tystnad som presterades den gången.
Lång tid därefter cirkulerade det mesta kring ett eventuellt miljonskadestånd från USA för tiden i det amerikanska fånglägret. Men av det blev det noll och intet. Och Ghezali försvann undan mediernas intresse.
Det sista som fram till ikväll hördes om Mehti Ghezali var att Sverige hade lovat USA att hålla honom under uppsikt, som det hette. På vanlig svenska betydde nog det att Säpo hade lovat att hålla ett öga på honom.
Nu reser sig naturligtvis frågan vad den påstådde islamstudenten haft för sig i Pakistan den här gången? Vilka är de exakta anklagelsepunkterna? Det är heller inte oviktigt hur och var i Pakistan han greps? Kommer han att ställas inför rätta eller bara utvisas? Och vad säger idag de riksdagsledamöter som satt i stödgruppen?
Det finns alltså många skäl att gräva vidare i Mehdi Ghezalis förehavanden, både då och nu.
Länk: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3504877.svd
Artikeln finns också på www.newsmill.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
