I dagens SvD finns en ytterst intressant genomgång av fallet Assange, skriven av hans två svenska advokater. Artikeln är en replik till Elisabeth Massi Fritz som skrev den 8 juli. I texten nedan finns flera intressanta länkar och artikeln utgör i sig hela argumentationen inför förhandlingen den 16 juli om att eventuellt upphäva häktningsbeslutet. Här är hela artikeln från SvD/Brännpunkt.
Att en åklagare håller en förundersökning öppen i fyra år utan att förhöra den misstänkte strider mot skyndsamhetskravet. Det är ett tungt vägande skäl för att upphäva häktningsbeslutet av Julian Assange, skriver hans advokater i en replik.
Vår klient Julian Assange har varit häktad i sin frånvaro i nästan fyra år. Han har de två senaste åren vistats på Ecuadors ambassad i London under skydd av politisk asyl. Brittisk polis bevakar byggnaden dygnet runt men kan inte tränga sig in på ambassaden. Vi har gång på gång krävt att åklagaren åker till London och förhör Assange. Åklagaren vägrar.
För att bryta detta dödläge har vi begärt att Stockholms tingsrätt ska upphäva häktningsbeslutet. Detta skulle tvinga åklagaren att tänka i nya banor. Frågan kommer att prövas vid häktningsförhandling onsdagen den 16 juli 2014.
Elisabeth Massi Fritz påstår att allt annat än fortsatt häktning skulle vara ”ett slag i ansiktet” på hennes klient ”och alla kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld” (Brännpunkt 8/7). Detta är slagordsjuridik på lägsta debattnivå.
Massi Fritz är dessutom fel ute i målets avgörande bevisfråga: Inget brott alls har begåtts.
Assange hade i augusti 2010 en kortvarig relation med två svenska kvinnor. Det var fråga om frivilligt sex. Allt annat är honom helt främmande.
Kvinnorna kände inte varandra, men fick kontakt och talade ut. Det slutade med att Fritz klient gick till polisen i sällskap med den andra kvinnan. Men inte för att anmäla Assange för något brott.
Av sms framgår att Fritz klient bara ville få råd om hur hon skulle få Assange att testa sig mot sjukdom. Hon ville inte anklaga Assange för någonting och blev chockad när hon fick veta att Assange anhållits i sin frånvaro.
Sanningen är alltså ingen av de två kvinnorna initialt anklagade Assange för något brott, vilket stämmer väl med Assanges version om frivilligt sex.
Även i övrigt förtjänar Massi Fritz debattartikel stark kritik. Hennes inställning till politisk asyl är minst sagt anmärkningsvärd.
Åtnjutandet av politisk asyl är en grundläggande mänsklig rättighet som räknas upp i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (artikel 14). Ecuador hänvisar i sitt beslut om politisk asyl uttryckligen till 1951 års flyktingkonvention (Genevekonventionen).
Man beviljar Assange politisk asyl för att ge honom skydd för utlämning till USA. Det har ingenting med den svenska förundersökningen att göra. Det är bara att läsa innantill i beslutet. Det har Massi Fritz uppenbarligen inte gjort.
Massi Fritz gör också ett mycket grovt misstag när hon helt negligerar hotet från USA:s sida mot Assange för att istället – totalt felaktigt – påstå att Ecuador(”ett litet sydamerikanskt land”) skulle ha hjälpt Assange att ”undkomma rättvisan” genom att ”få världen att tro att detta handlar om USA.”
Låt oss påpeka några grundläggande fakta.
Den 5 april 2010 publicerade Wikileaks videon Collateral Murder, som visar en helikopterattack utförd av amerikanska styrkor mot civila i Irak. Senare samma år publicerades 75000 hemliga dokument från Pentagon, rörande kriget i Afghanistan(Afghan War Diaries), 400 000 handlingar benämnda (Iraq War Logs) och över 250.000 amerikansk diplomatpost (Cablegate) samt 779 fångjournaler från Guantanamo (The Guantanamo Files).
Av bifogade länk framgår den reaktion som dessa publiceringar medförde hos ledande politiska debattörer och makthavare i USA, se tv-klipp.
Detta visar med all önskvärd tydlighet hur fel Massi Fritz har. Parallellt med den svenska förundersökningen pågår ytterst allvarliga brottsutredningar i USA.
Bradley (numera Chelsea) Manning dömdes den 20 augusti 2013 av en amerikansk militärdomstol till 35 års fängelse, anklagad för att ha läckt över 700000 dokument till Wikileaks.
Det pågår även en förundersökning mot ”founders, owners or managers of Wikileaks”. Den bedrivs av åklagarmyndigheten vid Eastern District of Virginia i Alexandria, Virginia och är enligt amerikanska justitiedepartementet aktiv och pågående.
Assange riskerar därmed ett mycket långt fängelsestraff om han utlämnas till USA, minst lika långt som Mannings 35 år.
Det är därför som Ecuador har beviljat Assange politisk asyl.
Mot den bakgrunden framstår Massi Fritz (och åklagarens) krav på att Assange frivilligt ska avstå från att använda sig av sin politiska asyl som fullkomligt orimligt. Julian Assange kommer att använda sin politiska asyl så länge det finns en risk för att han utlämnas till USA för att tillbringa större delen av sitt liv i ett amerikanskt fängelse.
Det i sak mest allvarliga är emellertid att Elisabeth Massi Fritz och åklagaren inte förmår erbjuda någon lösning på det dödläge som målet befinner sig i sedan Ecuador beviljade Assange politisk asyl. Det enda de erbjuder är fortsatt dödläge. Deras krav kan sammanfattas så här: Håll Assange instängd på Ecuadors ambassad i London och hindra honom från att använda sin politiska asyl tills han ger upp och kommer ut frivilligt. Under tiden tänker vi inte göra någonting.
Vi menar att detta är orimligt och ovärdigt Sverige som rättsstat. Det strider mot internationellt erkända konventioner och mot svensk rätt.
Fortsatt häktning strider mot behovsprincipen eftersom den aldrig kan uppfylla målet (att tvinga Assange till Sverige); på grund av den politiska asylen har Assange tillstånd att tills vidare uppehålla sig på ambassaden. Storbritannien kan inte tränga sig in och gripa honom.
Istället bevakar Storbritannien ambassaden dygnet runt (till en kostnad som för närvarande uppgår till över 6 miljoner pund). Bevakningen är orsakad av häktningsbeslutet. Utan häktningsbeslut ingen bevakning. Den svenska staten tjänar dock inget på denna bevakning eftersom den inte kan uppfylla målet (tvinga Assange till Sverige). Den har emellertid starkt negativa konsekvenser för Assange eftersom den placerar honom i husarrestliknande förhållanden under oöverskådlig tid.
Häktningsbeslutet strider därför även mot proportionalitetsprincipen då de negativa konsekvenserna för Assange inte står i rimlig proportion till vad staten kan tjäna på fortsatt häktning.
Åklagarens syfte med att begära Assange häktad är (enligt hennes egen utsago) att han ska gripas och överlämnas till Sverige. Detta syfte kan som ovan visats inte längre uppnås, på grund av att Ecuador har beviljat Assange politisk asyl. Åklagarens yrkande att tingsrätten trots detta även fortsättningsvis ska hålla Assange häktad i dennes frånvaro synes endast ha som syfte att sätta press på Assange att avstå från sin politiska asyl. Ett personligt tvångsmedel får inte användas till att sätta press på den misstänkte. Det strider mot ändamålsprincipen.
Assange har varit häktad i sin frånvaro i snart fyra år. Han har ännu inte förhörts och delgetts någon misstanke om brott mot Fritz klient. Detta trots att vi gång på gång har framfört att Assange vill bli förhörd och därmed rentvådd från de misstankar som åklagaren riktar mot honom.
Att en åklagare håller en förundersökning öppen i fyra år utan att förhöra den misstänkte strider mot skyndsamhetskravet i RB 23:4 och är ett tungt vägande skäl för att upphäva häktningsbeslutet.
Detta är en del av den juridiska argumentation som ligger till grund för vårt yrkande att Stockholms tingsrätt ska upphäva häktningsbeslutet.
Ett upphävande av häktningsbeslutet skulle givetvis inte innebära att den svenska förundersökningen blev omöjlig att driva vidare. Precis som vi yrkat i snart fyra år kvarstår vårt krav på att förundersökningen kompletteras med Assanges version. Vi och vår klient står till förfogande för ett sådant förhör. Allt åklagaren behöver göra är att kontakta oss.
Tingsrätten måste genom att upphäva häktningsbeslutet tvinga åklagaren att driva förundersökningen framåt på det enda sätt som är möjligt: åk till London och förhör Assange.
THOMAS OLSSON
PER E SAMUELSON
Julian Assanges svenska försvarsadvokater
