Barnarbete på Östermalm i Stockholm?

Skriver idag på http://www.newsmill.se/

Helt plötsligt har nu dagisbarn tvingats börja agera levande reklampelare. Därför att på ett dagis på Östermalm i Stockholm har man tryckt reklam på barnens trafikvästar, både fram och bak, från en av stadens största fastighetsmäklare. Det är faktiskt en form av övergrepp, skriver journalisten Anders Carlgren, som vill hissa pestflagg över tilltaget.

Stod i morse vid en busshållplats på Oxenstiernsgatan här i Stockholm, när en något så när ordnad skara dagisbarn närmade sig. Och som vanligt klädda i illgröna västar för att kunna räddas undan alla Stockholms hjulförsedda idioter.

Men döm om min förvåning när barnaskaran passerade. På varje väst fanns både fram och bak ett budskap. Ett reklambudskap från en av Stockholms största fastighetsmäklare, tryckt med logotype och allt. Helt plötsligt hade dagisbarnen förvandlats till postnatala sandwichmän och kvinnor.

Per definition har jag ingenting emot vare sig kommers eller reklam, men när jag får se ett litet barn med en fastighetsmäklares logotype på både mage och rygg låser jag upp vapenskåpet och skjuter spärreld med elefantbössa mot den stolle som fått för sig att dra in extra pluringar till ett dagis. Reklam på barnens trafikvästar är faktiskt en form av övergrepp.

Så långt har det nu alltså gått, att vi fått barnarbete på fashionabla Östermalm. Sådant förbjöds lika faktiskt som slutgiltigt i lag 1930 i vårt land. Och därefter var det väl bara kvällstidningarnas gatpojkar och jultidningarnas unga kolportörer kvar.

Men vad blir nu månne nästa steg? Att trycka veckans lunchmatsedlar på barnens västar, för den illgröna färgen syns ju lång väg längs kontorspalatsen. Eller varför inte barlistan, med eftermiddagens Happy Hour vid ett dagis nära dig.

Men för att skifta till något mera av allvar i sammanhanget. Att använda barnen som reklampelare blir faktiskt i förlängningen detsamma som att sälja dem. Och visa gärna upp den förälder som mot betalning är beredd att gå omkring med ett reklambudskap fram och bak.

Det hela är naturligtvis att utnyttja barnen på ett tämligen cyniskt sätt, i synnerhet som de inte har minsta susning vad det rör sig om. Finns det inte längre några som helst gränser för vad som är en fredad sfär undan reklam i samhället?

Det handlar faktiskt också om moral och etik hos föräldrarna, som inte tycks bry sig ett skvatt om hur deras barn kläs ut till reklampelare på promenad. Det är som om det inte vore nog med alla mer eller mindre fashionabla märkeslogotyper på barnens kläder.

Men å andra sidan blir det ju mera uniformt när alla bär samma reklam. Som en västvärldens pendang till Nordkoreas uniforma utstyrsel.

Kan ingen vettig människa hissa pestflagg över denna reklamvärldens varböld!