Morddömd slaktare DNA-testas i da Costa-fallet

Västerortspolisen i Solna som på nytt utreder det snart 25 år gamla styckmordet på Catrine da Costa har beslutat att DNA-testa en tidigare styckmordsdömd slaktare i jakten på mördaren. Mannen som figurerat i brottsutredningens utkanter avled tre år efter att den 27-åriga kvinnans kvarlevor påträffades i några svarta sopsäckar i Solna i juli 1984.

Ett vävnadsprov från den döde mannen finns bevarat på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. I litteraturen kring fallet da Costa kallas han ibland för den polske slaktaren, ibland presenteras han med sitt namn, Stanislav Gonerka. Mannen dömdes på 1970-talet till rättspsykiatrisk vård för flera mord och för att ha styckat en kvinna. Det är åtskilliga debattörer genom åren som har krävt att vävnadsprovet DNA-testas mot de hårstrån som fanns på en handduk och som påträffades tillsammans med likdelarna efter da Costa.

Men hittills har Västerortspolisen visat föga intresse för att genomföra ett test. Motiveringen har gått ut på att de båda läkare som anklagats för styckningen friades från mord och att det därför inte skulle finnas någon anledning att gå vidare. Det står samtidigt helt klart att ingen av de båda läkarnas DNA matchar mot hårstråna.

Men under senhösten 2008 skrev JK, Göran Lambertz till Västerortspolisen och ville ha svar på frågan varför man inte testat Gonerka mot hårstråna. Det var sannolikt det brevet som fick Västerortspolisen att efter åtskilliga år begära ut vävnadsprovet. Sjukhuset har dock sagt nej med hänvisning till den personliga integriteten och kräver nu ett domstolsbeslut för att lämna ut provet.

Den försiktigheten beror troligen på tidigare strider om det så kallade PKU-registret, som innehåller blodprover på samtliga i Sverige födda sedan andra halvan av 1980-talet. Senast registret var på tapeten gällde det mordet på Anna Lindh. Sjukhuset har kritiserats både för att lämna ut prover och för att inte göra det.

Frågan kommer därför att gå till domstol och torde då behandlas på ungefär liknande sätt som när en tingsrätt beslutar om eventuell telefonavlyssning. Det är en relativt enkel, men hemlig, process, där den person det gäller företräds av ett allmänt ombud och som vanligen är en advokat. Däremot är det mera osäkert hur en avliden persons intressen ska kunna företrädas av det allmänna, eller om det alls finns några integritetsintressen att företräda i just det här fallet.

-Målet är naturligtvis att kunna pröva om den polske mannens DNA stämmer överens med de återfunna hårstråna, säger advokat Anders Frigell som i just den här frågan företräder de båda läkarna.

Om man skulle finna ett samband leder det tveklöst fram till en ny resningsansökan hos regeringsrätten i legitimationsfrågan. De flesta jurister som studerat fallet da Costa är tämligen överens om att de två tidigare resningsansökningarna i just legitimationsfrågan inte har behandlats korrekt. Kanske kan man ana sig till att en förnyad resningsansökan är på gång alldeles oavsett resultatet av det aktuella DNA-testet. Läkarna fråntogs slutgiltigt sina legitimationer 1991.

-Det var på tiden att polacken testas, är den lakoniska kommentaren från den ene av de båda anklagade läkarna, Thomas Allgén.

Den nya begäran om test av polackens DNA betyder i förlängningen att fallet Catrine da Costa nu drivs enligt två skilda spår. Dels en eventuellt kommande resningsansökan och dels det pågående skadeståndsmålet i Attunda tingsrätt. Rätten har föreslagit att huvudförhandlingen hålls under mars månad. De båda läkarnas två advokater, som tog över målet efter Anders Agell som avled förra året, vill skjuta upp förhandlingen till slutet av 2009, bland annat med hänvisning till tidsbrist.

Den 18 juli i år preskriberas mordet på Catrine da Costa. Men eftersom flera kroppsdelar fortfarande saknas är det inte definitivt fastslaget att hon verkligen mördades.