Än en gång förnekade förre chefsåklagaren Anders Helin sina tidigare och flertaliga uttalanden om att han inte skulle ha väckt åtal 1988 mot de båda då mord- och styckningsanklagade läkarna i fallet Catrine da Costa, om han på den tiden hade vetat vad han idag känner till. Det skedde idag när skadeståndsmålet mellan läkarna och staten fortsatte. Justitiekanslerns ombud, förre chefsrådmannen Ingvar Gunnarson, lyckades samtidigt förvandla sitt förhör med Helin till en smärre cirkus, genom så många ledande frågor att han åtskilliga gånger avbröts och uppmanades att skärpa till sin frågeteknik.
Med en papperskasse från en advokatbyrå i ena handen och en armbågskrycka i den andra, gjorde så till sist en åldrad Anders Helin entré i rättssalen. Det var det förhör som alla inblandade väntat på, med nyckelvittnet Helin. Men den avgörande frågan fick han aldrig i rättssalen. Den kom istället efter förhöret och då från oss fåtaliga journalister.
”Anser du fortfarande att det var rätt att åtala?”
”Ja”, blev det korta svaret. Och när Helin konfronterades, utanför rättssalen, med sina tidigare uttalanden om den saken skakade han bara på axlarna, slog ut med armarna och brydde sig inte om att svara, för att sedan försvinna.
I en lång, otydlig och ledande fråga hade Ingvar Gunnarson i sitt förhör plockat fram en intervju där Helin för tidningen Metro skulle ha sagt att han ångrade åtalet.
”Jag känner inte igen att jag skulle ha sagt så. De vrängde väl till det.” Det intressanta är att just intervjun med Metro inte finns dokumenterad på band.
Beträffande åtalet om incest riktat mot Thomas Allgén sa Anders Helin att det ”grundade sig på barnets berättelse och det utlåtande som gjordes”.
Därefter försökte Ingvar Gunnarson ställa en fråga kring en av de 26 punkter, som han tvingats utesluta från sin sakframställning, men avbröts bryskt av läkarsidans advokater. Efter en mindre palaver fick frågan i alla fall ställas, men rätten kan inte ta hänsyn till svaret.
Om de många förhören med barnet Allgéns mamma kom det en så vid fråga att svaret kunde plockas upp i stort sett hur som helst. Helin sa ”Jag är inte säker på att jag förstår frågan”.
Det blev nytt avbrott med påpekanden från rätten och till slut kom det en fråga som handlade om ett av de många förhören med mamman som inte gav något och varför det då hölls.
”Om ett förhör ger något vet man ju inte förrän förhöret har hållits.”
Beträffande de kritiserade vittneskonfrontationerna löd Gunnarsons fråga ”Gjorde ni så gott ni kunde?”
Det blev nytt avbrott och ny fråga. ”Hur gjorde ni?” Svaret som följde från Helin handlade mest om hur en konfrontation, i största allmänhet, gick till på den tiden.
Efter ett tag med upprepade avbrott och klagomål på ledande frågor, från både läkarsidan och rättens ordförande, utbrast Ingvar Gunnarson till slut ”Förlåt, jag har inte vant mig vid den här petigheten än.”
Då kom skratten på åhörarbänkarna och en rättslig process hade plötsligt förvandlats till cirkus. Som gammal erfaren rådman och tillika avdelningschef på Stockholms tingsrätt, vet Gunnarson naturligtvis mycket väl att vid ett huvudförhör med ett vittne är det inte tillåtet att ställa ledande frågor. Alternativt kan man spekulera i att han som statens ombud, är så övertygad om att vinna målet att han, helt enkelt inte bryr sig om sitt eget frågeupplägg.
Efter en paus tog läkarsidans advokater över förhöret.
”Varför ändrade du datum för morddagen från pingstafton till annandag pingst 1984?” frågade Carl-Johan Vahlén.
”Därför att det dök upp ett vittne [arkitekten Ankers] som hade skjutsat Catrine da Costa på söndagen. Det fick jag veta när rättegången börjat”, svarade Helin.
”När fick du veta att några personer uppgav sig ha sett Catrine efter pingsthelgen?” Här handlade det om en serie förhör som försvann och som återfanns långt senare.
”Det fick jag kännedom om för någon månad sedan”, påstod Helin.
Helin bekräftade också tidigare uppgifter att han vid ett tillfälle övervägde att lägga ned åtalet. Det skedde efter hovrättens beslut att försätta läkarna på fri fot efter den första rättegången och återförvisa målet till tingsrätten.
”Ja, då konfererade jag med Riksåklagaren”, som ska ha lämnat ett skriftligt svar till Helin om att fortsätta målet i tingsrätten, eftersom det inte hade framkommit något nytt som kunde ligga till grund för att lägga ner åtalet.
”Hur bedömde du tillförlitligheten i rättsläkaren Jovan Rajs utlåtande?”
”Jag tyckte att det fanns en tyngd i vad han sa”, menade Anders Helin. Men läkarsidan avstod från att närmare pressa Helin om ett brev från den tyske rättsmedicinske experten Klaus Püschel till Rajs och där Püschel skriver att Rajs bör akta sig för att uttala sig ”med säkerhet och utan tvekan” i sitt obduktionsutlåtande.
Rajs påstod inför rätten, förra veckan, att han hade lämnat över det kritiska brevet till Helin. Men det finns misstankar att brevet aldrig kom till åklagarens kännedom och att det inte ens diariefördes på rättsläkarstationen. Idag hade Helin ingen som helst minnesbild av brevet.
Tidigare på onsdagen hördes den tidigare nämndemannen John-Henri Holmberg, som satt med vid den andra omgången i tingsrätten. Domen, inklusive de förödande domskälen, föll efter bara sex arbetsdagar. Holmberg bekräftade nu tidigare uppgifter om varför det var så bråttom.
”Det var en stor rättegång med sex nämndemän och det fanns stundande semestrar. Överläggningen fick inte brytas förrän det fanns en enhällig uppfattning.”
Det fanns alltså ett tydligt hot om att nämndemännens semestrar skulle frysa inne, om de inte kunde enas snabbt nog. När det sedan gällde domskälen sa sig Holmberg inte ha något minne av resonemangen kring det. I det fallet hänvisade han också till vad som får sägas och inte sägas med tanke på domareden.
Rätten hade tidigare slagit fast att vittnesplikten tar över från vad som stadgas i domareden, men det håller inte advokaterna med om. En sådan fråga, har så vitt känt, aldrig prövats.
Efter onsdagens cirkusartade föreställning med Ingvar Gunnarson i huvudrollen, återstår nu bara två förhör på torsdagen. Därefter blir det slutpläderingar på måndag. Tingsrättens dom lär inte komma förrän i februari nästa år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar