Rubrikens elaka fras har New York Times kolumnist, Maureen Dowd, snott från en gammal Spencer Tracy-rulle för sin senaste sågning av Hillary Clinton, efter New Hampshire. Ms. Dowd har alltid varit en Clintonätare och den här gången skjuter hon in sig på ett tillfälle i måndags morse då Hillary Clinton plötsligt visade upp tårblanka ögon i TV.
Det ögonblicket har ältats fram och tillbaka av amerikanska soffpotatisar. Det finns till och med de som hävdar att det var det tårblanka ögonblicket som gav henne den oväntade segern.
Men det var nog snarare så att både Clinton och Barack Obama bytte strategi inför New Hampshire. Obama kom segerviss efter Iowa till granitstaten, gav inga presskonferenser, inga intervjuer och besvarade inga frågor från publik där han framträdde. Clinton har skällts för att vara en stålblank etablissemangskandidat, men nu var det plötsligt Obama som uppträdde som en nonchalant och segerviss representant för etablissemanget. Det visar bara att väljare aldrig kan underskattas. De är nämligen inte ens hälften så korkade som många politiker inbillar sig. Det gäller i Amerika som i vårt eget land.
Clinton gjorde tvärtom mot tidigare. Hon satte sig ner i en bar tillsammans med en hop reportrar för ett långt off-the-record samtal och hon besvarade frågor överallt där hon framträdde. Och hon prioriterade erfarenhet och valbarhet. Bill Clinton fick köra ett eget race i New Hampshire och dessutom sköta attackerna. Han kallade till exempel Barack Obama och hans uppträdande i Irakfrågan för en myt. Och när Hillary Clinton höll sitt segertal på tisdagskvällen var grånade figurer som Wesley Clark och Madeleine Albright utbytta mot ett hav av ungdomar. Och därmed blev Clinton den första kvinnan i amerikansk presidentvalshistoria som har vunnit ett primärval.
I New Hampshire vann Clinton 47 procent av kvinnorna, plus en överväldigande majoritet bland de äldre över 64 år och det är precis de båda grupperna som är demokraternas kärnväljare. Obama vann framför allt ungdomsväljarna, plus höginkomsttagarna.
Bara två dagar före New Hampshire hade opinionsundersökningarna räknat ut Hillary Clinton och predikade istället att Obama skulle vinna tvåsiffrigt. Så grova fel ställer en hel del frågor om kvaliteten på undersökningarna. Vad var det för fnatt som drabbade dem i deras vägningar efter Obamas seger i Iowa? Hon var nog också ganska uträknad av de flesta i den egna staben. Det gick till och med rykten om att flera ledande figurer i staben skulle få sparken.
Det gick också rykten om att hon skulle skippa primärvalen i Nevada 19 januari och South Carolina en vecka senare, för att istället koncentrerar sig på Super Duper Tuesday den 5 februari då det är primärval i 21 stater. Nevada räknas som Obama-mark efter att de stora fackförbunden där antytt att de kommer att stödja honom. I South Carolina är omkring hälften av demokraternas väljarkår svart och räknas därför automatiskt som tillhörig Obama.
Om vi bortser från massmedias kungamakare, respektive bödlar både i Amerika och här hemma, så är faktiskt både Nevada och South Carolina av något mindre intresse. Det är först i folkrika Florida den 29 januari som det blir riktigt blodigt allvar. Och där har Clinton ett tydligt försprång.
Och fram till dess hinner den enorma Camp Clinton omgruppera en hel del, samla in ännu mera pengar och fortsätta krypskyttet mot Barack Obama. För närvarande laddar Clinton mest i Irakfrågan, där Obama helt tydligt överdriver sitt motstånd mot kriget. Det är enbart i den inledande omröstningen i senaten om kriget som Clinton och Obama skiljer sig åt. I övrigt har de röstat helt lika.
I New Hampshire var Camp Clintons mål att stoppa Obama-vågen. I fortsättningen blir målet att förvandla vågen till spegelblank stiljte.
Länktips:
http://www.realclearpolitics.com/epolls/2008/president/fl/florida_democratic_primary-261.html
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_752719.svd
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_753095.svd
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=731117
http://www.nytimes.com/2008/01/09/opinion/08dowd.html?hp
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar