En snabbutskrift av programmets intervju:
Anders Carlgren; Snart är det 25 år sedan Catrine da Costas styckade kropp hittades och 20 år sedan den första domen mot dig i Stockholms tingsrätt. Varför har du under nästan ett kvarts sekel valt att tiga offentligt?
Thomas Allgén: När jag drogs in i det här första gången var på barnpsykiatriska kliniken på St Görans sjukhus. Då blev jag uppmanad av den läkare som vi talade med och som sa ligg lågt, var tyst. Han sa kanske inte så, men det var väl innebörden av det hela. Jag var då på den tiden så förbannad, jag ville skrika ut min vrede och liksom gå till motattack från början. Men det ansågs inte att man skulle göra det så därför har jag hållit tyst.
Men nu har du valt att träda fram.
Ja, jag tycker… nu börjar det gå för långt tycker jag.
I en rättsstat ska ingen behöva bevisa sin oskuld, men jag måste ändå få fråga är du helt och totalt oskyldig?
Ja, det är jag!
Vad minns du av gripandet, förhöret och när du sedan anhölls?
Jag minns mycket väl att jag upplevde det här som något fruktansvärt. Jag tänkte att det är inte möjligt.
Vad var det som hände?
Jag hade blivit uppkallad till polisen för någonting som man kallade för ett avslutande förhör och efter en kort tid gick polisen ut för att tala med åklagaren och när han kom tillbaka sa han att nu är du anhållen. Det hela började ju med en incestanklagelse och sedan dröjde det ju upp emot ett och ett halvt år innan polisen över huvud taget tog kontakt med mig och då framkom ju de här hemska anklagelserna om att jag skulle ha varit med och styckat en människokropp.
Vad tänkte du när de kom med den anklagelsen då?
Detta är inte möjligt. Jag fick ju till en början inte ta del av de uppgifterna, utan det skedde ju först efter att åtal hade väckts vid jultiden 1987, så jag hade ju väldigt svårt att bemöta det eller kommentera det över huvud taget. Utan det var ju ett fait à compli, ett fullbordat faktum när barnpsykiatern och barnpsykologen hade uttalat sig om den så kallade sanningshalten i dessa berättelser. Min uppfattning är ju den att det rör sig om ett hundraprocentigt falsarium.
Har du träffat din dotter efter det här?
Nej. Jag har inte sett henne sedan mars 1985.
Skulle du vilja träffa henne?
Ja, det är klart att jag skulle vilja det.
Hur känns det att inte ha träffat sin egen dotter på tjugo år?
Ja, vad ska man svara på det? Tomt kanske!
Speaker: …De båda läkarna kräver nu inte bara skadestånd, utan också att de får tillbaka sina läkarlegitimationer.
Ja, det var ju det vi ursprungligen syftade till. Den här skadeståndsprocessen var ju bara en reservlösning eller en reservutgång eftersom vi förvägrades prövning i regeringsrätten.
Om du får tillbaka legitimationen skulle du då vilja praktisera på nytt?
Knappast.
Varför inte?
Det har ju gått tjugo år sedan jag tillämpade mina kunskaper och de har ju blivit bortglömda och delvis inaktuella. Om jag läser i FASS idag, så är det kanske hälften av medicinerna där som jag känner till.
Vad är det som gör att ansvariga juridiska myndigheter ska tro på vad du nu säger här idag?
(lång suck)
En gång till. En gång till.
Vad är det som gör att ansvariga juridiska myndigheter ska tro på vad du säger?
Jag är oskyldig och det vet de om. Så det är inte mycket att fundera på tycker man.
Hade det varit bättre om det hade blivit en fällande dom i tingsrätten som sedan hade kunnat överklagas?
På sätt och vis hade det väl varit det. Därför att nu har vi hamnat i en återvändsgränd.
Highlights från den efterföljande debatten:
Göran Lambertz: Bevisningen är inte särskilt stark. I ett rättssamhälle bör de få möjlighet till en ny prövning.
Leif GW Persson: Båda läkarna är oskyldigt dömda. Bevisen är obefintliga för att inte säga ondsinta. Ingen av dem har träffat da Costa. Ingen vet ens med säkerhet hur hon dog. Tyvärr finns det ett antal personer som satt sin heder i pant för att de båda är skyldiga. Bevisen lever bara i fantasin på skönandar som Lars Borgnäs.
Göran Lambertz: Ingen har begått så allvarliga fel i detta att det är motiverat med ett skadestånd.
Anders Helin i uttalande till Debatt: En förnyad prövning vore inte fel. Det har framkommit nya uppgifter.
Göran Lambertz: Det borde kanske vara lättare att få resning. Det är läkarna själva som måste begära resning.
Se hela programmet:
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=34858&a=1258383&lid=senasteNytt_1063938&lpos=rubrik_1258383
Se intervjun:
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=34858&a=1258383&lid=senasteNytt_1063938&lpos=rubrik_1258383
25 september 2008
"Allmänläkaren" talar ut i SVTs Debatt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nu måste väl ändå läkarna få resning? Konstigt att detta kunnat få fortsätta så många år.
Läs "Sanningen är en sällsynt gäst" av Lars Borgnäs så kanske du ändrar uppfattning om att de borde få resning/Carina
Skicka en kommentar